Kuriosa

Utdrag ur en intervju …

Vi har under de senare åren tagit emot över tusentalet manus/smakprov från diktare i vårt avlånga land. Långt fler är de brev vi får där man ställer, ofta likartade, frågor kopplade till utgivning av poesi.

I nedanstående intervju, som Bill Larsson – poet och tillika redaktör för nättidskriften Poesi – gjorde med oss och fyra andra redaktörer/bokförläggare 2003 för att få reda på hur bokförlagen ser på de debutanter som knackar (bultar) på deras portar, lämnas svar på flera av de frågor förväntansfulla poeter ställer oss.

Intervjuerna med Bonniers, Ink, Serum, Fyra Krumelurer & Heidruns kan läsas i sin helhet om man navigerar till sockerdricka.nu och där klickar på zines -> godkända -> Poesi.

P. S. Uppgifterna i intervjun stämmer ej längre då Bokförlaget Fyra Krumelurer numera är et avslutat kapitel!


Intervju med ett bokförlag, del 4. Bokförlaget Fyra Krumelurer

Ett sätt att nå en större publik kan vara att bli publicerad av ett förlag. Men hur ser förlagen på debutanter egentligen, vilka resurser har dem och vad ska man tänka på innan man skickar iväg sitt diktmanus till ett förlag? För att ta reda på detta, och även vad som skiljer de olika förlagen åt, har jag genomfört fyra intervjuer med fyra vitt skilda bokförlag. I denna, den fjärde delen, svarar Anders Dahlgren från Bokförlaget Fyra Krumelurer på mina frågor.

3. Hur många arbetar på förlaget?

En halvtidsarbetande plus köpta tjänster av språkgranskare, översättare och illustratörer.

4. I vilket/vilka format ger ni ut poesi på ditt förlag?

Tryckta böcker samt e-böcker (att hämtas över Internet eller fås på CD).

5. Hur många poesimanus får ni in per år uppskattningsvis? Och hur många antas för publicering?

Cirka 100 stycken, varav vi publicerat 4/5 stycken de senaste åren. Målsättningen är dock att fördubbla publiceringstakten nästa år (2004).

6. Många sätter likhetstecken mellan att bli publicerad av ett förlag och “att lyckas”? Vad tycker du om det?

Om det är att lyckas att se sitt namn i fet stil tryckt på en bok som står på något enstaka bibliotek och därtill kunna söka i Kungliga bibliotekets databas över alla publicerade böcker på sitt eget namn under FÖRFATTARE! så… visst är detta kanske att lyckas. Men säg den lycka eller det rus som varar för evigt. När man upptäcker hur litet intresset (oavsett kvalitet och om det är en debutant eller ett etablerat namn som publicerats) är för ens livsverk, vore kanske själva drömmen om att nå erkännande och upphöjelse ett lyckligare tillstånd.

7. Ofta får man känslan av att det poetiska landskapet är rätt kargt för oetablerade debutanter när det gäller möjligheten att bli utgiven på förlag. Är det verkligen så? I så fall, varför?

Visst är det så. Även bokförläggande är ju en form av företagande (fast många inte upplever det så) och tyvärr genererar poesi inga penningar. Att få igen satsat kapital, när det handlar om böcker som skall distribueras till en ointresserad bokhandel, är egentligen det mest osäkra man kan ägna sig åt. Ni, hörde väl bokhandelns jubel när årets Nobelpristagare presenterades: Gud ske lov – det blev ingen poet i år! Dock finns det ju andra, underbara kulturella vinster, men denna kost blir man, som bekant, inte fet av.

8. Vad kännetecknar just ditt förlag? Vad driver er? Har ni någon ledstjärna, något motto eller några särskilda idéer och tankar ni försöker följa när det gäller poesiutgivning på förlaget? Någon särskild inriktning? Finns det några teman som ni avfärdar direkt?

Drivkraften är kärleken till det skrivna ordet – ledstjärnan är känslan! Allt som tilltalar oss skulle, om vi hade möjlighet, publiceras. Men vad är det då som lockar oss till läsning? Ja, den frågan är så mycket svårare att besvara, men samlingar med ohämmad naturlyrik av ”Veckotidningskvalitet” och destruktivt, ”människofientligt” diktande samt lovsånger till den ena eller andra religionen är icke prioriterade.

9. Vilken konstnärlig frihet har poeten över sitt verk på ert förlag? Kan poeten själv styra över urval av dikter och komma med synpunkter vad gäller omslagsbild, layout, typsnitt, eventuella illustrationer? Eller bistår poeten endast med sina ord och så ordnar ni resten?

Naturligtvis vill vi föra en inledande dialog med poeten/författaren där vi försöker hitta en god, tilltalande lösning. Detta tjänar både poet och förlag på. Vid ett flertal tillfällen har vi dock blivit brända av personer som velat föra en oändlig diskussion om typsnitt och bilders placering etc. under det att korrekturexemplaren åkt fram och åter. Detta accepteras inte längre.

10. Hur ska ett ordentligt manus vara beskaffat? Har du några praktiska tips vad gäller sidnumrering, radbrytning, typsnitt o.s.v. ? Är det viktigt att ha ett sammanhållet tema för ett diktmanus som man skickar in till er? Eller ska man skicka ett spretigt manus med de dikter man själv rankar “högst och bäst”, även om de inte håller ihop lika bra som helhet? Hur omfångsrikt bör ett manus vara för att ni ska se om det håller? Är det viktigt med titlar på dikterna och manus?

Dikterna skall vara skapade och nedtecknade som poeten önskar dem! Då tänker vi på versaler/gemener och interpunktion först och främst. Detta är ju det verkliga skapandet. Det skall poeten själv styra över och vår önskan här är bara att det är väl genomtänkt. Övriga teknikaliteter som exempelvis typsnitt för vi en diskussion kring, men det är till syvende och sist vi som styr över denna process.

Dikterna bör vara ett trettio- fyrtiotal (om de ligger över en vanlig boksida) för att det skall bli något att ”hålla i handen”. Att skicka 12 stycken fyrradiga ”månadsdikter” och önska få dem publicerade som en bok fungerar ej.

Titel på samlingen bistår vi gärna med om poeten inte själv funnit den. Att benämna varje separat dikt gör vi dock ej – men det är ju inte något absolut krav att dikter skall äga ett namn, eller…?

11. Alla har inte tillgång till datorer och skrivare, men kanske ändå vill bli utgivna. Hur ställer ni er till det? I vilket format tar ni emot manus?

Alla former naturligtvis (nja, icke muntligen, över telefonen tillkännagivna rader). Det vore ju förfärligt om vi missade/refuserade underbar poesi bara för att vi inte orkat läsa handskrivet material.

12. Vad krävs för att bli utgiven på ert förlag? Måste man ha ett redan etablerat och gångbart (=säljbart) namn för att ha en chans? Vad tittar ni efter i de poesimanus ni får in?

Se under fråga 8 ”Drivkraften är kärleken till det skrivna ordet – ledstjärnan är känslan!” Dock söker vi just nu framför allt poesi som speglar tankar om kärlek (vacker, oroande, smärtsam…) och dikter som iakttar caféliv/gatuliv på ett måleriskt sätt – naturligtvis kan dessa kategorier också hänga samman.

Det senare förklaras av det i Göteborg (säkert också i alla andra städer i vårt avlånga land) sedan ett tiotal år utvecklats en formlig cafékultur i både Majorna, Linnéstaden, Haga och Vasastan. Här sitter en mängd, framför allt, ungdomar och iakttar/umgås/skvallrar/lever/växer/träffar sin tillkommande/… mer eller mindre dygnet runt (flera av caféerna har nattöppet). Ett dylikt liv borde kunna skapa fantastiska bilder!

13. Vad kännetecknar god poesi för dig personligen? Skiljer sig din personliga syn på poesi från förlagets? Händer det att du/ni tvingas refusera sådant som du personligen egentligen tycker mycket om?

Den frågan besvaras icke i en kort intervju – läs hellre de böcker vi publicerat så ser ni något av det bokförlaget och jag (samma syn) tilltalas av.

14. Ofta får man inte mer än några korta, smått mekaniska rader som svar när man refuseras av ett förlag, av typen: “tack för visat intresse, men nej tack.” Detta hjälper föga för den enskilde poeten som varken får någon riktigt god motivering, eller konstruktiv kritik som gör att denne kan utvecklas. Varför är det så? Är det enbart en resursfråga? Hur funkar det på ert förlag?

Detta är en resursfråga. Vi är tyvärr inte mycket bättre än något annat förlag när det gäller vårt behandlande av poeter i vardande. Vi har dock ingen möjlighet att agera lektörer (ibland skulle man även behöva agera lärare som drar huvuddragen både vad gäller grammatik och rättstavning!) utan skriver i princip bara ett kort ”Tack och lycka till”. Detta är inte tillfredsställande men det är den verklighet vi och därmed även poeterna lever i.

15. Bundna diktformer förekommer alltmer sällan i modern poesi. Varför då? Hur ser du/ni på dikter på rim och vers, haikudikter o.s.v. jämfört med prosalyrik? Spelar det någon roll vilken form man väljer för sitt poetiska uttryck eller har man lika god chans att bli utgiven på ert förlag oavsett vilken form man väljer?

Här talar vi om tycke och smak och vi på Bokförlaget Fyra Krumelurer är icke speciellt tilltalade av bundna diktformer. Detta då vi ofta ser hur alltför mycken energi lägges på att få ord att passa in i vald form istället för att verkligen söka berätta något.

16. Når man automatiskt fler läsare genom att publicerad av ett förlag? Hur många ex. har ni sålt av den diktsamling som sålt bäst? Vilka resurser har ni att marknadsföra en poet? Vilken distribution har ni?

Några fler läsare än om samlingen legat kvar i byrålådan får vi väl hoppas att poeten når. Men den poesi vi hitintills publicerat har ej sålt mer än mellan 30 till 300 exemplar. Då är både e-bokversionen och den tryckta versionen av respektive poets bok räknade.

Vi bearbetar både bibliotek och bokhandel samt söker få böckerna recenserade i pressen men detta med högst varierad framgång. Det märkliga är att aldrig så goda recensioner inte per automatik genererar högre försäljningssiffror. I denna värld är det svårt att se någon klar logik, men så rör vi ju också i en fiktion!

17. Finns det några pengar att tjäna genom att bli utgiven? Kan man livnära sig på poesin? Eller är det en utopi? Vad får de som ges ut av ert förlag i ersättning? Får de en klumpsumma, eller en viss andel per såld bok?

Att leva på inkomsterna av sitt diktande är en utopi, däremot kan det ju vara värt något att leva som, att känna sig som en poet!

Vi delar på den vinst varje sålt exemplar genererar. Av ovanstående förstås dock att den poet som säljer 30 exemplar av sin diktsamling inte får mycket mer än till månadens besök på sitt favoritcafé i belöning för all den tid han/hon brottats med sitt innersta.

18. Vad tycker du om internet som mötesplats och distributionskanal för poesi? Tror du att e-böcker kommer att slå igenom ordentligt, och kanske ersätta pappersversionen på sikt?

Internet och e-böcker ser vi som en alldeles utomordentlig möjlighet att göra sin röst hörd. Gå gärna till Bokförlaget Fyra Krumelurers hemsida http://www.fyrakrumelurer.se för att läsa mer om våra visioner.

19. Vad tycker du om den svenska poesiscenen idag? Vad tycker du om den poesi/lyrik som ges ut?

Vi menar att den svenska poesiscenen är alldeles för liten. Om vi bara kommer att använda oss av de traditionella kanalerna lär den heller inte bli så mycket större och förklaringen (Mammon) därtill har väl redan redovisats. Härav menar vi än en gång (se fråga 18) att Internet, e-böcker men även andra möjligheter bör utnyttjas för att få stjäla sig en liten stund i strålkastarljuset.

20. Skriver du lyrik/poesi själv?

Nej.

21. Har du någon favoritpoet på ditt förlag som du kan rekommendera våra läsare att läsa? Motivera gärna varför.

Alla ligger oss lika varmt om hjärtat. De har alla slagit an någon speciell sträng på Orfeus lyra. LÄS DEM!

22. Avslutningsvis, har du något råd till alla drivna hobbypoeter och skrivbordspoeter som drömmer om att bli utgivna av ett förlag?

Läs mycket och hämta inspiration och inte minst kunnande från andra! Att tro att man behärskar både språk och tanke utan att ha stämt av detta är att lura både sig själv, men också, den alltid lika manustörstande, redaktören.